Idag vaknade jag med alla känslor utanför kroppen.
Jag har sovit dåligt, drömt mycket och konstigt och som toppen på detta har jag PMS.
Yyihaa!
Det är fullmåne! En del tror att det inte påverkar oss ett dugg. Jag tror att det gör det. Jag sover sämre, har mer huvudvärk och är liksom .. stingslig. Mer än vanligt 
Idag känner jag att jag har allt utanpå. Jag har idag hunnit gråta, skratta, känna mig uppåt, nedåt och mittemellan.
Jag är känslosam när jag tänker på mina nära och kära. Jag märker att jag inte alls har lust med småsnack när jag pratar jobb. Pang på bara. Jag blir irriterad för ingenting! Och strider för saker som är rent av löjliga. Och när jag argumenterar!! Herregud vad jag står upp för min åsikt fast att jag egentligen inte alls känner så starkt. Mer bara för att liksom.
Jag blir så trött på mig själv!
Nu är strax arbetsdagen över. tack o lov.
Då ska jag fara hem och låsa in mig. Äta upp det sista i ostbågepåsen (sen ska jag AAAALDRIG mer köpa hem de gula små rackarna)
Huvva för dessa dagar!
