Så är jag nu hemma igen!
De senaste två veckorna har varit intensiva, rofyllda och alldeles ljuvliga!
En liten avslutande twist bara men först det roliga.
Resan till Phuket gick bra. Jag var vaken i totalt 33 timmar och vid middagen första kvällen somnade jag.. haha! Men efter 11 timmars sömn var jag nästan som ny.
Mina 9 dagar med Marcus i Nai yang har innehållit äventyr 12 mil på moppe, lek med barnen på barnhemmet, sol, bad och god mat!
Jag har haft det så himla bra. Och att resa långt själv funkar hur bra som helst. Men visst tusan är det roligare att vara fler.
Hemresan gick också bra. Lyckades sova på planet så jag var inte fullt så trött när jag landade kl 6.30 i måndagsmorse.
Då jag blev mött och sedan omhändertagen hela dagen. Bortskämd skulle jag vilja säga. Även det ljuvligt.
I tisdagsmorse hämtade jag hyrbil och tillsammans med Tova och hennes boyfriend körde körde jag 50 mil till Strömstad/Koster. Lilla Moltas dop!
Väl framme blev det vin och prat på berget med bästa Fia. Tills min jetlag sa till mig att gå och sova!
Och min mage.. för efter det ballade magen ur helt. Den som bara hade varit liite bråkig några dagar. Onsdagen, dopdagen, var en kamp för att hålla mig uppe. Magkramper och EXTREMT bråkiga tarmar var ju inte direkt vad jag önskade mig.
Nåväl, efter en natts sömn samlade jag ihop mig och körde med bilen full av ungdomar 50 mil tillbaka till Stockholm och min säng. För första gången på 14 dagar. Och min eltandborste! Jihaa!
Idag har jag varit på närakuten. Lämnat prov. Och fått en preldiagnos som låter helt osannorlik = EHEC!
Ja, vi ordar inte mer om det fören på måndag när provsvaren kommer, men tills dess tar jag det väldigt väldigt lugnt.
Mer om barnhemmet och dopet kommer sedan. Liksom bilder!
