Ja vad ska jag säga?
Finns det egentligen ord för att beskriva vad vi har varit med om i helgen?
Nej. Jag tror inte det..
Men magi kommer nära, liksom galet. Sjukt bra. Vanvettigt. Enormt. Imponerande.
Och då pratar jag inte bara om den osannolika skapelsen ”the claw” som u2 lyckats få till.
Nej, musiken, energin och närvaron av hela bandet.
Den ena fantastiska låten efter den andra levererade dom. När one rullade ut ur högtalarna dånade jag nästan.. men det var ungeför så jag kände varje gång en av deras stora låtar började. Tilloch med de relativt okända nya kändes i bröstkorgen. With or without you då var masspsykosen nära.
Dag ett, i fredags, satt jag vuxet på läktare och såg hela showen. Enorm och fantastisk. Munnen var öppen större delen av konserten.
Dag två hoppade jag över alla måsten och borden och klämde mig tillsammans med mina barn och deras vänner in längst fram, in i den innersta cirkeln framför scenen. Där hoppade jag i två timmar. Och kom näära.
Idag, med en dags vila emellan känns det som att jag har varit med om en rymdresa, där vi blev insugna i ”the claw”, omskakade och manglade för att efteråt bli utspottade utanför Ullevi rejält omtumlade.
OCh jag säger bara wow!
Nu har jag bara en undring. HUR i all världen ska Madonna toppa detta på söndag?
